Intelligent med kroppen integrerad

I kroppen på Lasse Nilsen
Av och med Lasse Nilsen
Regi: Kristoffer Appelquist

Att skriva kritik om ståupp är en delikat uppgift. Framför allt om det, som här, är en föreställning att rekommendera. Att alltför ingående beskriva gags och teman är ju att ta loven av just det man finner skäl för teaterbesökaren att köpa biljett till. Och att enbart tvåla in det hela i superlativer utan att relatera till en handling blir också luftpastej. Så långt kommen i mina funderingar bestämmer jag mig ändå för att ta med det första ord som kommer till mig vilket blir ”intelligent”. En stund senare är det applådtack och mannen bakom mig, han som jag redan i teaterfoajén förstod var en veritabel samlare av ståuppkomiker, just han vänder sig mot sin kompis och upprepar: ”intelligent! Ovanligt intelligent i genren!” Jaha. Så är vi då två om den åsikten.

Vad övrigt är, är i kroppen på Lasse Nilsen. Det här är verbal ståuppkomik väl integrerad med mim, något som alldeles uppenbart förhöjer effekten av orden, ironierna och kopplingarna till dagspolitik och samtida företeelser. För att inte tala om vilken pampig och imaginär scenografi en mimkunnig artist kan kosta på sig att dra runt med på turné: tegelväggar och bokhyllor och ett för var föreställning växande antal hundar. För som Lasse Nilsen säger: Att mima fram en hund är ingen konst. Men att mima ner den igen, oj, oj, oj – där snackar vi en annan komplikationsnivå.

Pia huss, DN 2008-05-19